Min Lars..

Lars winnerbäck han vet någonting han. Han har skrivit så oerhört djupa och vackra texter.
Så alla ni som inte lyssnar på honom(speciellt Lina) Går miste om något väldigt vackert.

Har varit ett troget fans i flera år nu :) Nu är det din tur.(speciellt Lina) Haha.

 <--- Lina.


Delar av sig själv.







Det
är konstigt hur allt ter sig tillslut.
Så många olika slag man har i sitt hjärta som representerar olika människor, viktiga människor.. hårda viktiga slag som gör att man är den man är just nu.. just idag. 

En vänskap är så otroligt stor och vacker. den sätter sina spår och får en att granska sig själv väldigt hårt, negativt som possitivt. En vänskap så stor att man tillslut kan tänka och tala precis som den andra personen. Så vacker att man kan ha kommit så långt att man kan hitta samma själ i bådas kroppar.

Tänk vad man tar de hjärtslagen för givet och bara fortsätter på samma sätt, dag efter dag.. Jag kan ärligt säga att jag har tagit mina vänskaper förgivet, (som en god vän till mig brukar säga) Jag har levt brevid mina vänners lycka och sorg, jag har skrattat och gråtit. Jag har älskat varje sekund.  och jag ångrar ingentng, för då skulle jag inte ha varit den jag är idag.
Jag kan ärligt säga att jag har det starkaste skyddsnätet som finns, och jag är väldigt stolt över de som fångar mig när jag faller, och jag vet att de känner samma sak.
Det är inte svårt att ha en vänskap med någon, det svåra är att vårda och respektera den. Nu när nästan alla mina närmaste har flyttat(Erica,lina,elin,jessica,my och emelie=Linas fru(även fast vi inte har umgåtts så mycket))
Så kommer man till insikt om hur stor plats en människa kan ta i ens liv utan att man märker det, allting är som vanligt nu.. men inget är som förr.
Den vänskap vi har nu är precis likadan men jag kan inte känna på den, för de är flera mil härifrån. Men den är fortfarande lika stark. Så tack mina vänner, för den tid som varit och den tid som kommer :) 
JENNY(Bästa) och frida(finast) jag släpper er aldrig, vi kan leva och skratta här. Det är ju som det är de ;)

Jag vill tacka min oerhört starka och vackra vän LIna, för all din energi och stöd som du givit mig under alla dessa år. Och även fast vi ibland inte har kommit överens och bråkat om onödiga saker, så har jag alltid stått på din sida. Du är som en syster för mig och jag saknar dig redan oerhört mycket! Kom hem nu!

För att sammanfatta, ens vänner är väldigt många delar av sig själv.

RSS 2.0