At this point in my life♥

Fick en fråga av en manlig vän, han ville att jag skulle berätta min sanning om vad kärlek är för mig.. Såhär svarade jag.. Jag tror på den äkta kärleken! Människor har en tendens att skapa illusioner utöver deras egna behov, vissa blir kär i kärleken och stannar hos en person enbart för personen representerar och står för "den perfekta partnern" även fast det inte är några äkta känslor. Det finns människor som nöjer sig med en partner, i många fall för att dom inte tror att dom kan få bättre, och att de inte är värd något bättre. Många skapar en dröm bild med sin partner, och upprätthåller någon slags fasad utåt, men bakom stängda dörrar så är det kaos. Jag tror på kärleken, och jag tror på ödet! Den finns en mening med varje person som kommer in i ens liv, men ens riktiga livspartner kommer garanterat tillbaka, det sägs att om man älskar någon så ska man släppa den fri, och om den kommer tillbaka till en så är den din. Har även sagts att om man verkligen älskar någon så gör man allt för att den personen ska vara lycklig, även fast det kanske innebär att man inte får/kan vara där och dela den lyckan med personen. Jag tror att de personer som man aldrig riktigt fick vara med, har man delat en stor kärlek med i ett tidigare liv, och just därför så är man färdiglärd med den personen, det personer som man har för stor karma till, där dragninskraften är för stor för att man ska våga vara i sina känslor.. Dessa människor upplever en sån stark kärlek att dom inte kan hantera den, och som du vet så måste vi människor ha kontroll;) när människor inte är färdiga med sig själva, så är det svårt att utveckla sig i kärlekens tecken, så det finns en mening med i vilket skede du möter olika människor.. Och har du redan mött henne, så ha tillit och mod att släppa det fritt, och inte kliva in och försöka styra och ställa över ödet, för är det meningen att två personer ska vara med varandra så kommer man att få vara med varandra, det gäller bara att tro på kärleken:)